Skarpåskojan

En dag i början av 1990-talet råkade skogsvårdskonsulenten, Ingvar Holmqvist, komma fram till en halvt nedrasad skogskoja vid norra kanten av Skarpåstjärnen i Vike. Han tog sig tid att undersöka den närmare och insåg genast dess kulturhistoriska värde. Efter många kontakter med markägarna, hembygdsföreningen och tänkbara medfinansiärer blev kojan till sist restaurerad och kunde återinvigas i november 1995. Den hade då genom insatser från skogsvårdsstyrelsen, ALU-pengar, Holms hembygdsförening och markägarna återställts till i huvudsak sitt ursprungliga skick.

Skarpåskojan efter restuarering

Kojan är en s.k. parkoja. I ena änden bodde huggare och körare och i den andra fanns stallet med plats för tre hästar. Den uppfördes omkring 1910 och var i bruk till vårvintern 1943. Det har funnits fler kojor av samma typ i Holmskogarna, men alla utom Skarpåskojan har rasat ner och förmultnat. Det är bara Skarpåskojan som kunnat räddas undan förgängelsen och som kan ge oss en liten aning om skogsarbetets villkor före maskinernas intåg i skogen. De sista som bodde i kojan var ”Öhlenarna” från Indal. När de packade ihop sina redskap och flyttade hem krigsvåren 1943 sattes samtidigt punkt för det ensliga och kärva liv som varit skogshuggares och körares lott i flera decennier i kojan vid Skarpåstjärnen.